Riskhantering och känslighetsanalys

Riskhantering och känslighetsanalys

Billerud påverkas både av den allmänna konjunkturutvecklingen, valutaförändringar och andra företagsspecifika omvärldsfaktorer. Billerud försöker aktivt minimera riskerna genom förebyggande arbete. Där så ej är möjligt kan risken säkras eller försäkras. Här beskrivs de faktorer som har betydelse för bedömningen av såväl Billeruds rörelserisk som finansiella risk.
Billeruds produkter är generellt konjunkturberoende, både avseende prisutveckling och möjliga leveransvolymer. Avsalumassan, vilken motsvarar cirka 20 procent av Billeruds omsättning, är avsevärt mer konjunkturberoende än förpackningspapperen.


Kundstruktur och kundkrediter

Billerud har cirka 800 aktiva kunder varav de fem största svarar för cirka 14 procent av koncernens omsättning. Kunderna är främst konverterare som tillverkar påsar, säckar, lådor och andra förpackningar baserat på Billeruds förpackningspapper. Ofta är kundrelationerna långvariga och cirka 80 procent av försäljningen sker i Europa.

I stort sett all försäljning baseras på ramavtal som specificerar generella leveransvillkor och planerade leveransvolymer. Prisnivån på avsalumassa styrs av det aktuella marknadspriset. För förpackningspapper finns olika prissättningsmodeller, till exempel fast pris för helår eller ett tillsvidarepris. En mindre del av försäljningen är spotförsäljning, det vill säga försäljning utan ramavtal. Prisnivån för spotförsäljningen kan vara både lägre och högre än för försäljning baserat på ramavtal. Spotförsäljning förekommer främst inom avsalumassa.

Kreditgivningen till kunderna varierar beroende på marknad och produkt. Kundkrediterna uppgick till cirka MSEK 1 200 i slutet av 2006, vilket motsvarar en genomsnittlig kundkredittid om cirka 60 dagar. Största delen av givna kundkrediter är försäkrade. Billerud har tillsatt en kreditkommitté vars huvudsakliga uppgift är att bevaka krediterna samt arbeta för att förkorta kundkredittiden.


Valutaexponering

Flödesexponering

Billerud är strukturellt exponerad för valutaförändringar genom att huvuddelen av intäkterna faktureras i utländska valutor eller, om faktureringen sker i SEK, är nära relaterad till marknadsprissättning i andra valutor. De viktigaste faktureringsvalutorna är EUR och USD. Huvuddelen av rörelsekostnaderna är dock i SEK. Undantag utgörs främst av fraktkostnader och kostnader för importerad vedråvara och kemikalier som huvudsakligen påverkas av EUR och USD. Billeruds finansiella information redovisas i SEK.

För att reducera konsekvenserna av valutaexponeringen säkrar Billerud löpande ett prognostiserat nettoflöde i utländska valutor. Cirka 50 procent av flödet den närmaste 12-månadersperioden ska alltid vara säkrat. Kurssäkringen kan dock ökas till 100 procent av flödet de närmaste 15 månaderna vid valutakurser som möjliggör att Billerud uppnår en avkastning på över 20 procent på sysselsatt kapital. Billerud har även tillgångar i utländsk valuta främst genom ägandet av Beetham.

Nettotillgångarna i GBP säkras genom upplåning i samma valuta. En omräkningseffekt uppstår när dotterbolagens resultat i andra valutor än SEK räknas om till SEK.

Affärsområdena inom Billerud styrs utifrån vid varje tidpunkt gällande valutakurser, för att uppnå en kontinuerlig anpassning av de kommersiella villkoren till rådande valutasituation.

Affärsområdenas huvudmål är rörelsemariginalen, som mäts exklusive resultateffekter från valutasäkringen av valutaflödena. Resultateffekter från valutaförändringar i rörelsekapitalet hanteras från och med 2007 centralt och matchas mot motsvarande resultat för valutasäkringen.

Omräkningsexponering

Det sysselsatta kapitalet i utländsk valuta uppgick per 31 december 2006 till MSEK 150, varav MSEK 104 finansierats med eget kapital.
  Sysselsatt Netto-  Netto- 
MSEK kapital låneskuld  tillgångar
GBP 151 87 64
EUR -1 -41 40
Totalt 150 46 104
Nettotillgångarna i GBP, MSEK 64, har genom upptagna lån i moderbolaget säkrats till 59 procent, medan ingen säkring sker av nettotillgångarna i EUR. Resultatet påverkas när dotterbolagens resultat omräknas till annan kurs än balansdagens kurs. Den påverkan som detta haft på 2006 års resultat är relativt marginell.


Kostnader

En ungefärlig fördelning av Billeruds kostnadsmassa återfinns i följande tabell.

RÖRELSEKOSTNADERNAS FÖRDELNING    
2006   %
Vedråvara    30
Personal  19
Frakter till kund   12
Kemikalier    8
Köpta tjänster   6
Övriga insatsvaror    4
Avskrivningar    7
Energi    7
Övrigt    7
Totalt 100

Vedråvara

Billerud äger ingen egen skog utan köper vedråvara på marknadsmässiga villkor från ett fåtal större leverantörer. Gruvöns råvaruförsörjning sker via avtal med Stora Enso som gäller tills vidare. Karlsborgs råvaruförsörjning sker via avtal med Sveaskog och ett antal andra leverantörer. Avtalen gäller i de flesta fall för ett till tre år i taget. Skärblackas råvaruförsörjning sker via avtal med ett tiotal leverantörer, där Holmen och Sveaskog står för merparten av volymen. Skärblackas avtal gäller i de flesta fall för ett år i taget.

Avtalen reglerar generella leveransvillkor under det att vedpriset bestäms i enlighet med marknadsprisernas förändringar. Cirka 20-25 procent av vedbehovet importeras. Huvuddelen av importveden kommer från de baltiska staterna.

Prisutvecklingen de senaste åren har varit uppåtgående. Priserna påverkas av efterfrågan från massaindustrin, vilket betyder att en förändrad produktion för massaindustrin totalt i Sverige kan leda till förändrade kostnader för vedråvara på sikt. Övrig användning av exempelvis sågade trävaror och för förbränning kan även komma att påverka massavedspriset indirekt. Förändringar i tullavgifter kan också påverka priset för importved.

Pappersmassa

Billerud säkrar genom terminskontrakt sina externa inköp av pappersmassa till Billerud Beetham Ltd. Vid utgången av 2006 hade utestående terminskontrakt ett marknadsvärde på MSEK 2 (0).

Personal

Lönekostnaden styrs främst av gällande kollektivavtal samt löneskatter och andra relaterade lagar och regler. De senaste åren har lönekostnaderna genom avtal ökat med cirka 3 procent per år.

Frakter till kund

Cirka 30 procent av fraktkostnaderna för Billeruds bruk avser järnvägsfrakter. Övriga frakter sker med fartyg eller per landsväg. Fraktkostnaden bestäms årligen genom avtal. Fraktkostnadernas utveckling styrs dels av konkurrensen mellan fraktföretagen, dels av energipriser och lönekostnadsutveckling.

Kemikalier

Vissa processkemikalier är restprodukter från kemiska processer och uppvisar därför betydande prissvängningar mellan åren. Andra kemikalier har en mycket stabil prisutveckling. Trendmässigt har dock kemikaliepriserna varit stabila.

Köpta tjänster

Köpta tjänster består främst av underhållstjänster, dels i samband med de årliga underhållsstoppen, dels för löpande underhåll. Prisutvecklingen för tjänsterna styrs främst av lönekostnadsutvecklingen i Sverige.

Övriga insatsvaror

Reservdelar, underhållsmaterial, emballagematerial och maskinbeklädnad är insatsvaror som historiskt varit relativt stabila i pris.

Energi

Billerud förbrukar elenergi, olja, biobränslen samt mindre mängder av andra energislag, främst gas.

Under 2006 köptes cirka 0,9 TWh elenergi från externa leverantörer. Elpriserna säkras löpande. Vid utgången av 2006 hade elsäkringskontrakten ett marknadsvärde på MSEK -45. Billerud producerar även elenergi för egen konsumtion. Den biobränslebaserade delen av produktionen berättigar till så kallade elcertifikat. Certifikaten säljs löpande.

Billerud har under 2005 och 2006 genomfört ett omfattande investeringsprogram inom energiområdet. Som en konsekvens av programmet har behovet av inköpt el sjunkit från 1,2 TWh till cirka 0,7 TWh. Billeruds självförsörjning har således ökat från 30 procent till 60 procent i årstakt räknat från slutet av 2006. Oljeförbrukningen har väsentligt sjunkit i årstakt vid utgången av 2006. Olja har ersatts av biobränslen. Kvarvarande oljeförbrukning prissäkras för närvarande inte. En ytterligare konsekvens av programmet är att antalet producerade elcertifikat har fördubblats till cirka 865 000 st/år.


Säsongssvängningar

Billeruds verksamhet uppvisar relativt begränsade säsongssvängningar. Orderinflödet är normalt högst under vårmånaderna men eftersom tillgänglig kapacitet styr leveranserna är dessa relativt konstanta över året. Störst påverkan har de årliga underhållsstoppen, då respektive bruk står stilla under cirka en vecka. Den uteblivna produktionen medför något lägre leveranser under en längre tid både före, under och efter stoppet. Billeruds kostnader är relativt stabila under året. Dock är de fasta kostnaderna något lägre under sommarmånaderna på grund av färre underhållsprojekt. Energikostnaderna är något högre under vintermånaderna, dels genom högre energiförbrukning, dels genom normalt högre energipriser på framförallt elenergi.


Produktionsanläggningar

Alla anläggningar har kontinuerlig drift, det vill säga produktionen pågår dygnet runt året om. Det enda planerade avbrottet är det årliga underhållsstoppet vid respektive bruk. Gruvön hade inget underhållsstopp under 2006, istället blir det en vecka under 2007.

Den kontinuerliga driften medför högre effektivitet i kapitalutnyttjandet men ökar också känsligheten för oplanerade produktionsstörningar. Ett omfattande arbete läggs på förebyggande underhåll och andra åtgärder för att upprätthålla en störningsfri drift.

För att skydda Billerud vid eventuella haverier eller andra produktionsproblem har anläggningarna försäkrats till återanskaffningsvärde. Försäkringarna ersätter det vinstbortfall som kan uppkomma som en konsekvens av produktionsproblem.

Normalt produceras förpackningspapper endast mot kundorder. Massaproduktion för avsalu sker utan kundorder men baserat på ettårskontrakt. Billeruds lager av färdigvaror uppgår normalt till fyra veckors produktion.


Miljörisker

Billeruds verksamheter inom massa- och papperstillverkning har betydande miljöaspekter. Bolaget förbrukar vedråvara och energi i tillverkningsprocessen och är en stor användare av vatten som inte förbrukas utan återförs i renat skick. Utsläpp av ämnen sker både till vatten och luft. Produktionsprocessen resulterar även i vissa avfallsprodukter.

Bolagets verksamhet i Sverige kräver genom sin karaktär tillstånd från en miljödomstol. Tillstånden reglerar maximal produktion och maximal miljöpåverkan i form av utsläpp till främst luft och vatten. Andra villkor kan också finnas.

En konkret miljörisk är konsekvenserna av om Billerud inte med normal produktion kan leva upp till villkoren i tillstånden. En lösning kan vara att begränsa produktionen under den tid som det tar att åtgärda problemet. Detta resulterar i produktionsbortfall under en tid samt utgifter i form av bland annat nyinvesteringar. Vid tillfälliga överskridanden av tillstånden där hanteringsmässiga fel begåtts kan individuellt straffansvar bli aktuellt. Billerud kan i sådana fall också drabbas av kostnader för sanering och andra åtgärder.

Givna miljötillstånd måste förnyas inom vissa givna tidsramar. Utvecklingen i Sverige och internationellt går mot allt strängare miljöregler där nya tillstånd normalt har lägre gränser för maximal miljöpåverkan. Regeländringarna kan leda till krav på betydande nyinvesteringar för att möjliggöra fortsatt produktion.

Även om verksamheten håller sig inom tillståndens ram finns risken för negativa reaktioner från omgivningen.

För att minimera negativa miljökonsekvenser har Billerud inrättat ett miljöledningssystem vid varje bruk. Systemen är certifierade enligt olika standards, till exempel EMAS och ISO, och innebär att miljöaspekterna identifieras, värderas och att mål sätts för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Utbildning och leverantörsbedömning ingår, liksom en omfattande uppföljning av miljöarbetet med dagliga mätningar och analyser, periodiska revisioner samt en årlig utvärdering av miljöledningssystemets effektivitet.


Finansiering

Finansieringsrisken utgörs av risken för att ett stort lånebehov uppstår i ett ansträngt kreditmarknadsläge. För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till extern finansiering ska finansavdelningen tillse att kreditlöften, korta såväl som långa, finns tillgängliga. Högsta kostnadseffektivitet inom givna ramar ska eftersträvas. Långivarbasen ska även vara rimligt diversifierad för att inte vara alltför beroende av enskilda finansieringskällor.

Koncernens låneportfölj består av ett syndikerat lån med fem års löptid, åtta obligationslån med fem-tio års löptider och ett konvertibellån med fem års löptid. Därtill har koncernen ett certifikatprogram med möjlighet att ge ut certifikat med löptider upp till tolv månader, se not 23.

För att hantera de finansiella riskerna har ett antal övergripande regler etablerats inom Billerud. Arbetet med att reducera de finansiella riskerna sker i enlighet med en av styrelsen årligen fastställd finanspolicy. Lånens återbetalningsstruktur ska anpassas så att låneförfallet ett enskilt år inte överstiger 25 procent av den totala lånestocken. Räntebindningstiden för skuldportföljen kan variera mellan tre och tretton månader. Finansiella placeringar får endast göras i vissa typer av instrument med låg risk varvid räntebindningstiden inte får överstiga sex månader. Billeruds finansiella mål anger också att nettoskuldsättningsgraden ska ligga mellan 0,6 och 0,9 gånger. Vid utgången av 2006 uppgick nettoskuldsättningsgraden till 0,94 gånger.


Likviditetsrisk

Koncernen ska vid varje tidpunkt ha ett minimum av likvida medel motsvarande det högsta av:

  • 5 procent av Billeruds tolv månaders rullande omsättning
  • Tre veckors budgeterade nettoflöden plus MSEK 50
  • Likviditetsbufferten ska för närvarande uppgå till minst MSEK 350.



Känslighetsanalys

Nedan redovisas hur resultat före skatt påverkas vid en isolerad förändring av några av de viktigaste intäkts- och kostnadsfaktorerna 2006.

KÄNSLIGHETSANALYS      
Ungefärliga effekter på resultat före skatt
Variabel  Förändring MSEK
Försäljningsvolym  +/- 10 % +/- 300
Massapris  +/- 10 % +/- 130
Växelkurser, SEK *) +/- 10 % +/- 550
Vedpris  +/- 10 % -/+ 200
Elpris  +/- 10 % -/+ 40
Låneränta  +/- 1 procentenhet  -/+ 25

*) Exklusive effekt av valutasäkringar


©2006-2007 Billerud AB Skriv ut